Arbetet börjar nu närma sig slutet. För att kunna slutföra arbetet behövs lite hjälp

Läs mera i Roberts upprop.

]]> http://posthistoria.wordpress.com/2011/05/17/normalstampel-10/feed/ 0 posthistoria http://posthistoria.wordpress.com/2011/03/05/plu-postlagenheter-till-utlandet-1940-1945/ http://posthistoria.wordpress.com/2011/03/05/plu-postlagenheter-till-utlandet-1940-1945/#comments Sat, 05 Mar 2011 17:07:19 +0000 posthistoria http://posthistoria.wordpress.com/?p=45 Läs mer →]]> Efter Tysklands ockupation av Danmark och Norge i april 1940 var Sverige i stort sett inringat. Det fanns ett andninghål via Petsamo, men det varade bara tills Tyskland anföll Ryssland.

Sveriges postförbindelser med utlandet blev naturligvits därför starkt påverkade. Vilka förbindelser som var tillgängliga vid olika tidpunkter varierade naturligtvis med krigsläget.

Den 1 januari 1940 började Generalpoststyrelsen att utge “Postlägenheter till utlandet”. Dessa var till en början endast avsedda för tjänstebruk men kunde så småningom även fås som abonnemang. Priset för fjärde kvartalet 1945 var 50 öre.

Dessa cirkulär är en guldgruva för alla som är intresserade av posthistoria undet det andra värlskriget. Här finns uppgifter om

• rutter
• portosatser
• portotillägg
• flygporto
• paket
• dirigering
• tidtabeller
• etc.

Det vill säga alla uppgifter som ska finnas i en posthistorisk samling.

Eftersom originalen i Postmuseums bibliotek håller på att sönderfalla i sina beståndsdelar har SSPD låtit scanna alla cirkulär. Detta har varit möjligt tack vare ekonomiskt stöd av två medlemmar.

De scannade cirkulären har nu utgivits i bokform, som print-on-demand. Boken är på 511 sidor och kostar 190kr + 72kr i porto.
Boken erhålles enklast genom att sätta in 262kr på SSPD:s Plugirokonto nr 48 97 24 – 5. Glöm ej att ange namn och adress.

Det går också bra att kontakta redaktören för MPT.

Postmuseum utgör idag en viktig del av vårt svenska kulturarv. Tillkomsten av en organiserad postgång på 1600-talet innebar att information, underrättelser, statliga beslut men även privata ärenden snabbt kunde nå adressaten. Posten revolutionerade möjligheterna till kommunikation inom och mellan nationalstaterna. Först med telefonens och radions tillkomst på 1900-talet gavs fler möjligheter till snabb kommunikation. Postens transportsätt utvecklades tack vare järnvägen, bilen och flyget liksom postvägarna. Allt detta visas på Postmuseum för en bred allmänhet såväl vuxna som barn.
Postmuseum har under en tid av över ett hundra år utvecklats till ett av de främsta postmuseerna i världen. Detta gäller såväl föremålsamlingar, filatelistiska samlingar, arkiv som bibliotek. Biblioteket är idag ett betydelsefullt referensbibliotek inte minst för svensk och internationell posthistoria. Dessa samlingar, arkiv och bibliotek måste också vårdas för att kunna behållas för framtiden.
Posten anser att museet har för mycket filatelistisk verksamhet och ett för omfattande bibliotek. Man menar att museets verksamhet ska inriktas mot att i första hand bli ett företagsmuseum och ett internt konferenscenter för Posten, i andra hand ett museum för postens historia fram till nutid och för posthistoriens arkivering, dokumentation med bibliotek och levandegörande verksamhet
Detta kulturarv får inte splittras genom en omstrukturering från kulturmuseum till företagsmuseum, som främst ska visa hur och med vad Posten arbetar idag. Informationsteknologin i form av främst mobiltelefoni och e-post har tagit över många av postens klassiska uppgifter. Därför är det viktigt att också visa hur Posten arbetar idag. Detta blir då också en del av kulturarvet, postens historia.
Postens ekonomi är god. Trots det ska på sikt alla Företagscenter avvecklas. För att visa Postens utveckling har man inom Posten beslutat att Postmuseums verksamhet ska radikalt förändras. Inom museet uppfattar man att en betydande del av årsbudgeten om 20 mkr ska användas för bland annat ombyggnad av lokaler.
Postmuseum, som är en kulturell enhet, har nyligen inom Posten överförts till Posten Privat Frimärken. Denna underenhet inom Posten är i första hand en kommersiell organisation med ekonomisk vinst som huvudmål. Museer representerar ett lands kulturarv. De är inga vinstdrivande företag. Inordnandet av Postmuseum i Posten Privat Frimärken måste därför ses som ett olycksfall i arbetet. Redan det faktum att Postmuseum överfördes från Postverket till Posten Sverige AB 1994 får betraktas som ett misstag.
Vid Riksdagens öppnande den 5 oktober 2010 uttalade statsministern i regeringsdeklarationen att vi i Sverige skall värna om vår kultur. Fredrik Reinfeldt sa:
”Vi skall vårda och värna om våra arkiv, bibliotek och museer.”
Postens beslut om förändrad inriktning av verksamheten och omfördelning av medel kan bli en katastrof för Postmuseum och det kulturarv som postens historia utgör.
Därför måste alla vi som är engagerade i vårt postala kulturarv vara med och
RÄDDA POSTMUSEUM
Gustaf Ankarcrona
Ledamot i Postmusei Vänners styrelse, sammankallande i dess arbetsgrupp ”Postmuseum i framtiden”.

Plats: Postmuseum, Filmsalen

Arrangör: Sällskapet för Svensk Posthistorisk Dokumentation (SSPD)

Program:

• 12:00 Välkomsthälsning av ordförande Staffan Karlsson och presentation av föredragshållarna
• 12:05 Magnus Linnarsson presenterar sin doktorsavhandling: ”Posten på växande villkor. Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden”.
• 12:35 Richard Bodin: ”Svenska krig och militära operationer under Napoleon-tiden”
• 13:35 Kaffepaus
• 14:00 Mikael Mattsson berättar om ”En dag på en lantbrevbärarlinje”

Föredragen är öppna för allmänheten. Magnus Linnarssons avhandling kan köpas på plats.

1. Kontakta lämpliga journalister eller andra mediapersoner
2. Kontakta din rikdagsman.
3. Klaga hos Postens ledning

2010-10-29

Gunnar

Rädda Postmuseum

Posten står inför betydande nedskärningar. Bland annat skall på sikt alla Företagscenter avvecklas liksom postterminalen i Tomteboda. I detta sammanhang har man inom Posten beslutat att Postmuseums verksamhet skall förändras radikalt och årsbudgeten om 20 mkr reduceras med cirka 25 %. Museet anses ha för mycket filatelistisk verksamhet och ett för omfattande bibliotek. Museet skall inriktas mot att i första hand bli ett internt konferenscenter för Posten, i andra hand ett museum för postens historia fram till nutid och posthistoriens arkivering, dokumentation med bibliotek och levandegörande verksamhet.

Innebörden av detta beslut är förödande för Sveriges Postmuseum, som under en tid av över hundra år har blivit ett av de främsta postmuseerna i världen. Detta gäller såväl föremålsamlingar, filatelistiska samlingar, arkiv som bibliotek.

Postmuseum utgör idag en viktig del av vårt svenska kulturarv. Tillkomsten av en organiserad postgång på 1600-talet innebar att information, underrättelser, statliga beslut men även privata ärenden snabbt kunde nå adressaten. Posten revolutionerade möjligheterna till kommunikation inom och mellan nationalstaterna. Först med telefonens och radions tillkomst på 1900-talet gavs fler möjligheter till snabb kommunikation. Idag har informationsteknologin i form av främst mobiltelefoni och e-post tagit över många av postens klassiska uppgifter. Allt detta visas och dokumenteras på Postmuseum för en bred allmänhet såväl vuxna som barn. Detta kulturarv får inte splittras på grund av ekonomiska och budgettekniska skäl i en stor koncern som Posten. Anser sig Posten inte kunna ta ansvar för detta kulturarv bör Postmuseum snarast överföras till annan huvudman inom den statliga sektorn t ex Kulturdepartementet.

Postmuseum, som är en kulturell enhet, har nyligen inom Posten överförts till Posten Privat Frimärken. Denna underenhet inom Posten är i första hand en kommersiell organisation med ekonomisk vinst som huvudmål. Museer representerar ett lands kulturarv. De är inga vinstdrivande företag. Inordnandet av Postmuseum i Posten Privat Frimärken måste därför ses som ett olycksfall i arbetet. Redan det faktum att Postmuseum överfördes från Postverket till Posten Sverige AB 1994 får betraktas som ett misstag.

Vid Riksdagens öppnande den 5 oktober 2010 uttalade statsministern i regeringsdeklarationen att vi i Sverige skall värna om vår kultur. Fredrik Reinfeldt sa:

”Vi skall vårda och värna om våra arkiv, bibliotek och museer.”

Postens beslut om reducerad budget och förändrad inriktning av verksamheten är en katastrof för Postmuseum och det kulturarv som postens historia utgör.

Därför måste alla vi som är engagerade i vårt kulturarv vara med och

RÄDDA POSTMUSEUM

Gustaf Ankarcrona